Det kommer att behövas tiotusentals nya seniorbostäder i Sverige. Behoven ökar brant i takt med att rekordgenerationen av 40-talister behöver bekvämare bostäder på äldre dagar. ”Det är dramatiska framtidsbehov som borde diskuteras mycket mer”, säger bostadsforskaren Marianne Abramsson.
Seniorbostäder håller på att bli nästa stora brist i Sverige. I praktiken är det lägenheter som vänder sig till 65-åringar och äldre, något som kommer att krävas i stor omfattning för att möta seniorernas behov av social gemenskap i kombination med “lättillgängligt boende”, det vill säga modern standard utan handikapphinder.
– Det som hänt under 2000-talet är att ansvaret för att ordna ett lättillgängligt boende läggs på seniorerna själva. Det sparar kommunerna stora pengar på, även om det eventuellt måste ges hemtjänst, säger Marianne Abramsson, bostadsforskare med fokus på äldre vid Linköpings universitet.
Boverkets senaste kommunenkät från 2016 visar att det bara finns 30 000 seniorbostäder i hela landet, samtidigt som brist på seniorbostäder rapporteras från nästan alla kommuner. Bara ett 20-tal kommuner hade seniorbostäder lediga i fjol, medan övriga vittnade om brist eller helt saknade den här typen av bostäder.
Seniorbostäder finns både som hyresrätter och bostadsrätter, men det är det senare som just nu tar större marknadsandel.
– I mellanstora städer och storstäder ser vi att många 40-talister har betalningsviljan för att byta till seniorbostäder eller liknande. Behovet av lägenheter som är lättillgängliga finns, men det är främst bostadsrätter som byggs.
Framtidsbehovet av många fler seniorbostäder drivs av åldrande 40-talister. Åldersgruppen 65+ kommer att växa med netto cirka 780 000 personer fram till 2040. Detta sker i ett läge då kommunerna redan har skurit ner kraftigt på särskilt boende för äldre, något som gör att seniorbostäder eller andra moderna, lättillgängliga lägenheter i kombination med hemtjänst och hemsjukvård väntas bli många privatpersoners alternativ på äldre dagar.
– Kommunerna vill undvika särskilt boende med vård- och omsorg så länge de äldre inte behöver personal dygnet runt. Det blir väldigt mycket billigare för kommunerna om de boende bor kvar hemma, konstaterar Marianne Abramsson.
I den senaste statliga utredningen 2015, “Bostäder att bo kvar i”, om det allt större behovet av bostäder anpassade för äldre, konstaterades att tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet måste förbättras. Svenska bostäder är nämligen till större delen byggda före 1980. Många äldre bor alltså utan modern standard avseende hissar, trappor, dörrar och trösklar. Utredningen slog också fast att det måste bli fler bostäder för seniorer som ger möjlighet till gemenskap.
Avgörande för om seniorerna ens överväger att lämna ett mer obekvämt boende är betalningsförmåga. Samtidigt är trenden att det blir allt fler köpstarka seniorhushåll. Dels blir de samboende paren över 65 år med stark hushållsekonomi allt fler, dels blir också de seniora ensamstående männen med bättre pensioner allt fler de kommande åren. Även antalet ensamboende kvinnor över 65 år ökar successivt, men inte lika mycket.
Klart är att längtan efter grannar att dela en gemenskap med ofta blir avgörande för om man flyttar eller ej. Givetvis är även mycket hög ålder till syvende och sist ett skäl att flytta. Men den enskilt viktigaste faktorn som får äldre att flytta är om de blir ensamstående.
Den statliga utredningen om “Bostäder att bo kvar i”, konstaterade att man mer än i dag bör stödja flyttning till en modern och bekväm lägenhet, alternativt underlätta kvarboende i befintlig bostad. Klart är att seniorerna gillar det närområde där de redan bor. Ska de flytta, så vill de helst hitta en seniorbostad i närheten.
Det finns en rad aktörer som nu bygger seniorboenden, vanligen som lägenheter i flerbostadshus. Förutom modern standard är mervärdet jämfört med vanliga lägenheter, att husen planeras för gemenskap. Klart är att känslan av trygghet ökar bland grannar som befinner sig i ungefär samma livssituation. Experterna ser samtidigt en värdeförskjutning där valet av egen livsstil har blivit allt viktigare. Dagens seniorer säger att de vill förverkliga andra värden än basbehov, och då är boendets innehåll viktigt.
För få seniorbostäder byggs
- Trots ett ökande behov, har tillskottet av nya seniorbostäder varit minskande under flera år.
- Flest seniorbostäder per 1 000 invånare finns det i Storstockholm och på de större högskoleorterna, med 4,4 respektive 4,3 seniorbostäder per 1 000 invånare.
- Lågt antal seniorbostäder per 1 000 invånare finner man i Storgöteborg, där det endast finns 0,4 seniorbostäder per 1 000 invånare.
Källa: Boverket.
