Alla inlägg

Vi är otroligt glada över att vår uppsats blev uppskattad och att den har fått priset för bästa uppsats 2016.  Det har varit intressant och lärorikt att få utforska miljöns alla dimensioner samt få förståelse för hur dessa påverkar varandra.  Vi är väldigt stolta över motiveringen och att vår studie utmärker sig. Precis som motiveringen antyder är vår uppfattning att det finns flera miljöaspekter inom den äldres boende som behöver lyftas fram, då dessa har stor betydelse för närståendes delaktighet och den äldres välbefinnande.

Vi hoppas att studiens resultat kan användas som underlag till förbättringsarbeten inom äldreomsorgen och att kommuner ser specialistsjuksköterskan som en viktig resurs när det gäller att driva förbättringsarbete och implementering av ny kunskap. Vår förhoppning är att kommuner, beslutsfattare tillhandahåller ekonomiska resurser för att finansiera just specialistutbildningar, då specialistsjuksköterskor behövs för att samordna, leda och utveckla arbetet i vårdteamet inom äldrevården. Ett viktigt utvecklingsområde är just att utveckla och skapa en inbjudande miljö som främjar samspelet mellan den äldre, närstående och personal, vilket leder till bättre förutsättningar för delaktighet och välbefinnande för den äldre och närstående.

Då vår studie visade att närstående som hade goda relationer till personalen och fick den information de behövde upplevde trygghet, tillit och boendet som en god miljö genomförde vi, inom ramen av vår specialist-sjuksköterskeutbildning, ett litet förbättringsarbete ute i verksamheten. Vi valde då att studera hur närstående upplevde informationen och kommunikationen med vårdpersonalen i ett särskilt boende för äldre. Det visade sig genom fokusgruppsintervju att personalen tyckte de var mycket duktiga på att ge information och kommunicera med närstående, medan närstående tvärt emot upplevde informationen och kommunikationen gällande deras äldre som otillräcklig och rent av dålig. Detta undersöktes genom enkät och telefonintervju. För att förbättra närståendes upplevelse utformade vi en checklista som personalen kunde använda vid kontakt med närstående. Tanken var att checklistan skulle användas i samband med att den äldre flyttade in på boendet, efter 1 månad, 3 månader och 6 månader. Personalens användande av checklistan skulle säkerställa att alla närstående fick mer likvärdig information, möjlighet att delge sina önskemål angående informationsöverföring samt att uppföljning av information med närstående inte skulle missas.

Om Vinnarna

Malin: Har arbetat de senaste fem åren som sjuksköterska inom akutsjukvård men lämnar denna för att under hösten arbeta inom kommunens äldreomsorg. Ett område jag anser viktigt inför framtiden är att arbeta för att det skapas fler platser i särskilt boende för äldre och att man arbetar för att korta väntetiden till att få en plats samt att det behöver finnas fler korttidsplatser tillgängliga för äldre. Många äldre är sköra och deras hälsotillstånd kan förändras snabbt. Min erfarenhet från akutmottagningen är att det alldeles för och många äldre som behöver skickas in akutmottagningen på grund av ohållbar hemsituation och för att anhöriga inte klarar mer i hemmet. Tyvärr i dagens läge är det framför allt dessa sköra äldre som far illa genom att vistas för länge i den stökiga miljön på akuten med allt för långa väntetider. Det behövs mer luft i systemet så att en äldre som själv vill vara i eget boende får möjlighet till det, men om det plötsligt inte går längre ska möjligheten att snabbt erbjudas en plats på kommunalt korttidsboende eller annan boendeform finnas, utan att en vända med inläggning på akutsjukhus minst en vecka för vårdplanering är nödvändig.
Anneli: Har många års erfarenhet av att jobba som sjuksköterska inom barnsjukvården och inom skolhälsovården. De senaste åren har dock intresset ökat för pedagogiska frågor och för arbete inom äldrevården.  Jag arbetar idag som lärare på Vård- och omsorgsprogrammet och på olika lov försöker jag arbeta inom äldreomsorgen, på vårdboende.  Genom mitt arbete som lärare upplever jag att jag kan påverka utbildningen och medverka till att omvårdnadspersonal får den kompetens som behövs för att skapa en god äldrevård som utgår ifrån ett personcentrerat förhållningssätt, där varje person ses som en unik individ. Som sjuksköterska inom äldreomsorgen får jag möjlighet att vara delaktig i vården, vara med och genomföra förbättringar och implementera ny kunskap.  Utvecklingsmöjligheterna inom äldrevården är stora men det behövs avsättas resurser för att kunna skapa en äldrevård där äldre människor får bo och leva i en trygg miljö, med goda relationer och med en aktiv och meningsfull vardag tillsammans med andra.  En vård som i Sverige kan vara stolta över. Där är vi inte idag!

SeniorVärlden är ett forum för samhällsbyggnadsfrågor på temat åldrande utifrån perspektiven samhällsbyggnad, service och innovation. Den centrala verksamheten är en årlig konferens som kommer att hållas 20 april 2016 vid Chalmers i Göteborg – SeniorVärldskonferensen 2016. På konferensen kommer stipendie för årets bästa studentuppsats på temat boende för äldre att delas ut. Priset består av ett stipendium om 8 000 kr. Priset tilldelas uppsatsförfattaren i form av ett diplom och en prischeck.

Syftet med stipendierna är att stimulera till ökad spetskunskap, innovation och kreativ utveckling inom ämnesområdet boende för äldre. Huvudaktörerna bakom SeniorVärlden är C.L.A. Sweden AB, EY, FEI och Chalmers. Till övriga aktörer hör bl.a. Göteborgs Stad och Karlstads Universitet.

Tillgången på värdiga alternativ är det som hindrar äldre från att flytta, inte bristen på ekonomiska medel eller statliga hinder. Detta var en av många slutsatser under Seniorvärldskonferensen 2016 som gick av stapeln i Göteborg 20 april där bland andra riksdagsledamot Barbro Westerholm, kommunalråd Daniel Bernmar och Ola Serneke, vd på Serneke, medverkade.
– Det finns en stor acceptans kring analysen att seniorerna är nyckeln till hela bostadskrisen. Det är en villfarelse att alla seniorer är fattiga, många är köpstarka där drygt 70 procent av alla över 60 år äger sin egen bostad. Vi behöver börja se våra äldre som tillgångar och nyckeln till landets bostadskris, säger ekon. dr Petter Ahlström, grundare av Seniorvärldskonferensen.

Så ska Sveriges seniorer lösa bostadskrisen

Den 20 april samlades framstående aktörer inom offentlig sektor, näringsliv, arkitektur och pensionärsföreningar på Seniorvärldskonferensen för att debattera boendealternativ för landets äldre med syftet att lösa bostadskrisen för seniorer. Det som framkom var att följande åtgärder krävs för att lösa bostadskrisen:
•    Se våra äldre som tillgångar
•    Börja samarbeta – offentlig sektor, näringsliv och äldre
•    Mer enhetliga definitioner på olika boende- och bostadslösningar behöver tas fram
•    Börja bygga nu, åren går och bostadsbehovet bara ökar

– Konferensen visade att det som hindrar våra äldre från att flytta oftast inte är bristen på ekonomiska medel eller ens statliga hinder – det är tillgången på alternativ. Fler boenden behövs, över 300 000 nya bostäder de närmaste tio åren. Våra äldre är köpstarka och det är fel att tro att endast billiga boendealternativ behövs. Ge våra seniorer valmöjligheter och de kommer att flytta, vilket också kommer att lösa upp flyttkedjorna i samhället, säger Petter Ahlström.
Boendelösningar erbjudna av både staten och näringslivet är lösningen på bostadskrisen. För att underlätta byggprocessen behövs även en mer enhetlig definition kring de olika begreppen på boenden.
– Äldreboenden, trygghetsboenden, seniorbostäder, kooperativa boenden… Mängden olika namn på likartade bostadslösningar skapar förvirring och en mindre effektiv bostadsmarknad. Under konferensen efterfrågades mer samlade och lättförstådda definitioner och jag fick uppdraget av deltagarna att försöka reda ut dessa begrepp.

Konferensen är den andra i ordningen och var även i år en stor succé. Där förra året lade grunden och lyfte upp vikten av att bygga för våra seniorer på den allmänna arenan så gick årets konferens ett steg längre med konkreta åtgärder och lösningar. Bland talarna fanns namn som riksdagsledamot Barbro Westerholm, äldrekommunalråd Daniel Bernmar, biträdande kommunalråd Ann Catrine Fogelgren, Per-Henrik Hartmann vd Familjebostäder Göteborg och Ola Serneke, vd på Serneke.
– Seniorvärldskonferensen är ganska unik i den bemärkelsen, att vi samlar stora aktörer i en kombination som inte ofta syns tillsammans. Här är en arena för näringsliv, beslutsfattare och inte minst gruppen som berörs mest – seniorer. Mötesplatser som denna är otroligt viktiga, det är här förändring startar.

Petter Ahlström
grundare Seniorvärldskonferensen

Samarbetar alla aktörer byggs bostadsbristen bort

Roten till dagens bostadsbrist och allt mindre attraktiva städer är kända sedan länge. Ska vi få goda och åtråvärda livsmiljöer i våra städer krävs samordning och effektivare system för fler bostäder, skriver bland andra Björn O Nilsson, IVA.

Bostadsbrist hotar tillväxten, företagens rekryteringar och städernas attraktivitet. Orsakerna är bland annat brist på kapital, lagstiftning och oklara processer. Därför startar nu Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) projektet Framtidens goda stad tillsammans med bostadspolitikens olika aktörer för att bidra till mer effektiva system. Sveriges städer växer. 2015 blev vi drygt 100 000 fler i Sverige enligt SCB:s statistik och 2016 blir vi ännu fler. Flertalet av dessa nya medborgare bor i eller kommer att söka sig till städerna.

Ekvation som inte går ihop
Men i städerna är det ont om boende för personer som till exempel ska studera eller arbeta i en växande tjänstesektor. Bristen på bostäder är också ett problem för de företag som behöver rekrytera specialister. En ny studie från Stockholms handelskammare visar att ett av fem företag i Stockholms län misslyckas med rekryteringar på grund av bostadsbristen. Boendet utgör en ekvation som inte går ihop och som hotar tillväxt och städernas attraktivitet. Bakgrunden till dagens situation är en rad faktorer som alla har effekt på bostadsbeståndet. Efter avskaffandet av bostadssubventionerna har det saknats riskvilligt kapital vilket inneburit att det i huvudsak har byggts bostadsrätter, som i slutändan finansieras av enskilda individer. Många kommuner brottas med ekonomiska problem, vilket försvårar investeringar i nya bostadsområden.

Samverkan avgörande
Samtidigt startar IVA projektet Framtidens goda stad för att vi vill bidra med IVA:s kunnande i syfte att förbättra förutsättningarna för utveckling av attraktiva livsmiljöer. Vår tro är att arbetet måste inriktas på samverkan och ledarskap över gränser, där samhällets alla sektorer är involverade. Genom kunskapsdelning och goda exempel kan projektet skapa en brygga mellan bostadspolitikens olika aktörer och bidra till mer effektiva system.

Läs hela artikeln på GP.se >>

Bosatsning ”en droppe i havet”

Regeringens budgetproposition löser inga av de riktiga problemen på bostadsmarknaden. Det menar Klas Eklund, seniorekonom på SEB och tidigare ordförande i Bokriskommittén.

Regeringen beskriver sin budgetproposition som den största bostadspolitiska satsningen på 20 år. Cirka 5,5 miljarder kronor satsas på investeringar på bostadsmarknaden under 2016. Av dessa består 2,2 miljarder kronor av rena investeringsstöd till hyresrätter och studentbostäder. Men Klas Eklund, senior ekonom på SEB och tidigare ordförande i den så kallade Bokriskommittén kallar det hela för ”en droppe i havet”.

”Boverket säger att behovet är 70.000 nya bostäder om året. Det är ett helt Göteborg på några år. Kostnaden för att bygga så många nya bostäder är 100-tals miljarder kronor. Det kan inte staten finansiera. Man måste i stället skapa bättre drivkrafter för privata byggare – och se till att det existerande bostadsbeståndet utnyttjas bättre”, säger han.

I fjol var Klas Eklund ordförande i Bokriskommittén, ett initiativ av Fastighetsägarna Sverige och handelskamrarna i Sveriges tre storstadsregioner. Arbetet utmynnade i en slutrapport som presenterades i juni 2014, med många konkreta förslag om hur bostadsbristen skulle lösas. Idag anser han att regeringen i stort blundar för de strukturella åtgärder som krävs för att lösa bostadskrisen.

Han menar att regeringen måste sätta hårdare press på kommunerna så att deras planprocesser går snabbare. Samma sak gäller markanvisningen. Vidare anser han att man bör man sänka reavinskatten på bostadsrätter och villor, eftersom den gör det dyrt att flytta och skapar inlåsningseffekter på bostadsmarknaden.
Samtidigt bör regeringen sänka det ränteavdrag som idag gynnar folk med stora bostadslån.
– ”Det skulle minska skatteskillnaderna mellan upplåtelseformerna. Ränteavdraget gör att den som äger sin bostad gynnas, medan den som hyr sin bostad missgynnas”, säger han. Slutligen anser Klas Eklund att regeringen måste låta fastighetsägare ta ut högre hyror för hyresrätter i attraktiva områden. ”Man bör reformera hyresregleringen. Det är mer effektivt att stötta behövande med bostadsbidrag. Då når man dem som bäst behöver stöd”, slår Klas Eklund fast.

Läs artikeln på Di.se >>

Sveriges seniorer kan lösa bokrisen

Behovet av nya kvalitativa seniorbostäder de kommande 10–15 åren är mycket stort. Här finns en uppenbar möjlighet att lösa propparna i Sveriges flyttkedjor och frigöra bostäder för flera av samhällets grupper, skriver ekonomen Petter Ahlström, grundare av Seniorvärldskonferensen.

Sverige saknar strategi för att möta den äldreboom landet befinner sig i. Inom tio år kommer var fjärde svensk att vara över 65 år och de kräver valfrihet i var de ska leva och bo. Behovet har ökat kraftigt de senaste åren, och sannolikt behöver över 350 000 seniorbostäder byggas. Men vilka ansvarar för att möta denna enorma efterfrågan? Sveriges pensionärer tillhör några av världens rikaste där många står beredda att investera i sin egen framtid och kan vara den ledande kraft som löser upp landets flyttkedjor. Men de saknar alternativ anpassade efter behov och krav.

Foto: Tomas Oneborg

Vi befinner oss i en äldreboom, prognoser från Statis­tiska centralbyrån pekar på att var fjärde svensk kommer vara över 65 inom tio år. Enligt Boverket behöver Sverige under samma tioårsperiod bygga över 700 000 nya bostäder. Därutöver tillkommer behovet för alla som invandrat till Sverige, efterfrågan kan lätt överstiga en miljon bostäder.

Drygt 70 procent av alla svens­kar över 60 år äger sin egen bostad eller fritidshus.

Läs hela debattinlägget på SvD.se >>

Petter Ahlström
Grundare av SeniorVärldskonferensen
Debattinlägg publicerad 2016-04-13 på SVD.se >>

Samarbete med privata aktörer ska ge snabbare planprocesser

För att Kungälv ska fortsätta växa och klara tillväxtmålen öppnar kommunen nu dörren för närmare samarbeten med privata byggherrar och exploatörer. Tanken är att man genom att arbeta tillsammans snabbare ska komma framåt i planprocesser och byggfrågor.

– Kungälv är en kommun i framkant och vi ska utmana vårt planmonopol, säger Morgan Persson (UP), ordförande i Samhälls-byggnadsutskottet.
Vi har ett myndighetsansvar att sköta om regler och byråkrati, men vi måste bli mer snabbfotade. Nu ger vi byggherrarna och exploatörerna ett större inflytande.

Det här innebär att de privata aktörerna tar fram underlag och att kommunen istället fokuserar på att ta en granskande roll. På det sättet räknar man med att kunna effektivisera både tid och kostnader. Och det första av flera pilotprojekt har precis sjösatts tillsammans med Havshotellet i Marstrand, som planerar för en utbyggnad.
Nya arbetssätt, nya krav. Att arbeta så här är en växande trend, men det ställer också nya krav på kommunens tjänstemän.

– Det här är en jätteutmaning, säger kommunchef Magnus Gyllestad. Om vi inte gör det här kommer vi tappa fart som tillväxtkommun och vi kommer inte kunna nå de politiska målen. Magnus Gyllestad tror att det här kommer innebära att näringslivet uppfattar kommunen som enklare att ha att göra med och att Kungälv blir en ännu mer levande kommun. Och att det kommer växa lite fortare.
Läs hela artikeln och se filmen på kungalv.se >>

Miguel Odhner, Kommunstyrelsens ordförande i Kungälv talar på SeniorVärldskonferensen den 20 april.
Utmaningen kräver kommunalt mod, framtidstro och socialpolitisk innovation för livet i och mellan husen. Vi måste släppa taget politiskt och tydligt styra på mål, hastighet och leverans för att gå iland med såväl fler som rätt och blandade bostäder med en hållbar ekonomi.

Låt seniorer slippa reavinstskatten

Framtidens äldreomsorg kräver mer resurser och de flesta bedömer att de äldre själva måste stå för en större del av finansieringen. Därför bör äldre ges möjlighet att slippa reavinstskatten när de säljer sin bostad, skriver Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker Folksam.

Framtidens äldreomsorg kräver mer resurser och de flesta bedömer att de äldre måste stå för en större del av finansieringen själva. Resurser som ofrånkomligt kommer att vara mycket begränsade. Särskilt de äldres, på grund av den allmänna pensionen faller. På mindre än tio år har den allmänna pensionen minskat från 61 till 49 procent av slut­lönen. Inte blir det heller lättare för individen att kompensera denna standardminskning med eget sparande framöver när regeringen och den röd­gröna oppositionen är överens om att slopa avdragsrätten för pensionssparande.

Effekter av en omläggning av reavinstskatten enligt ovanstående skiss kan förväntas:

• Stimulera produktionen av trygghets- och serviceboende, vilket minskar behovet av äldreomsorg och senarelägger tyngre vård- och omsorgsinsatserna för äldre. Därmed minskar framtidens kostnader för äldreomsorgen.

• Stärka kvaliteten i äldreomsorgen när fler äldre har ett boende som är anpassat efter deras behov. Samtidigt förbättras arbetsmiljön för personalen.

• Höja pensionärernas ekonomiska standardtrygghet när den nya livränteförsäkringen kan kompensera tappet i den allmänna pensionen.

• Öka rörligheten på bostadsmarknaden genom större utbud av bostäder vilket effektiviserar ­användningen av den befintliga bostadsstocken. Bostadspriserna och hushållens skuldsättning kan också förväntas dämpas av ökad rörlighet.

Läs hela artikeln på SvD.se >>

Varför är det ändå viktigt med privata alternativ i äldreomsorgen?

Vinstintresset är det röda skynket för dem som av ideologiska skäl vägrar se de uppenbara fördelarna med privat äldreomsorg. Är det viktigt att privata företag kan tjäna pengar på våra äldre? Givetvis inte ett dugg. Är det viktigt att privata företag kan göra stora vinster av våra inbetalda skattemedel? Nej, inte det heller.

Varför är det ändå viktigt med privata alternativ i äldreomsorgen? För kvalitetens skull. För att i ett land där staten fram tills för rätt nyligen levererade i stort sett all vård, utbildning och omsorg är de privata företagen den faktor som tillför valmöjligheter och välbehövlig konkurrens i systemen.
Det hänger ett ständigt hot om näringsförbud över välfärdsföretagen, både de enskilda och över hela branschen. Det skulle kunna vara en av förklaringarna till att de privata äldreboendena kan uppvisa högre kvalitet än de kommunala – som inte behöver försvara sitt existensberättigande.

Kvalitetsundersökningen, som publicerades i oktober 2015, visar att privata äldreboenden presterar bättre inom i stort sett alla de kategorier som Socialstyrelsen anser viktiga att mäta. Det handlar om att de äldre får gå och lägga sig när de vill, om tillgång till aktiviteter och fysisk träning, om individuell måltidsplan och fast kontaktperson – för att nämna några.
Läs hela artikeln i sin helhet på GP.se >>

Ledare publicerad GP 29 oktober 2015

Hemlagat och ekologiskt receptet för nöjda seniorer

I köket på Stocksundsgården i Danderyd är hemlagat och ekologiska råvaror i fokus. Genom smarta inköp, kunskap om hur mycket seniorerna äter och att ta vara på rester blir maten inte dyrare än storköksmat. Kockarna Karoline Nordefors och Lottie Lundqvist fick nyligen pris för sin mat.

Den mat som serveras av hemtjänsten och på äldreboenden har debatterats flitigt de senaste åren. Stjärnkocken Leif Mannerström och många andra har i hårda ordalag dömt ut den som undermålig. Det har resulterat i både fortsatta debatter och i att White Guide strax före jul delade ut priset ”Årets seniormåltid” till kockarna på Stocksundsgården.
Matbudgeten på Stocksundsgården – som drivs av kommunen ligger på 68 kronor per person och dag. På landets äldreboenden varierar kostnaden mellan 40 och 130 kronor per dag, så matbudgeten på Danderyds äldreboenden är inte påtagligt generös.
Läs hela artikeln på DN.se >>

Få koll på svensk äldreomsorg på 90 sekunder. Se filmen på SVT.se >>

Förslag om en äldreboendegaranti

Kristdemokraterna skrev ett intressant inlägg i debatten om våra äldres boendesituation och hur beslutet att flytta ska vara helt upp till den enskilde individen. Jättebra tycker jag, de har sett att problemet till stor del ligger i utbudet av seniorbostäder. Det ska vara kommunernas ansvar att se till att det finns platser som ger våra seniorer valfrihet och kvalitet, så att när de själva är redo att flytta så ska utbudet finnas.

KD vill i budgeten skjuta till en rejäl summa för att bygga fler bostäder, men också skapa en äldreboendegaranti och ett förhöjt investeringsstöd. Detta tycker jag är ett stort steg i rätt riktning! Nu gäller det att fler partier är med på tåget, och ser vikten av att lösa bostadsfrågan för våra kära äldre, något som även kan lösa upp landets flyttkedjor och hjälpa oss ur bostadskrisen.
Läs hela debattinlägget på SvD.se >>

Kom och ta med din fråga och lyssna på många andra under  Seniorvärldskonferensen den 20 april. Konferensen är en mötesplats om hur äldre ska bo och leva bra i framtiden och  vänder sig till personer i beslutsfattande ställning inom offentlig och privat sektor med intressen av att vara delaktiga i utvecklingen av hållbara lösningar för livet som senior. Vi ses den 20 april på Chalmers, Göteborg.
Petter Ahlström, Grundare