Alla inlägg

I Forskningsrådets lokaler i Oslo arrangeras en kväll den 17 augusti 2017 (16:30 – 21:00), som fokuserar kring det temat åldersoptimeringens hälsofrågor och hur vi kan skapa hem som stimulerar ökad livskvalitet och funktion från arbetsför ålder in i ålderdomen.

Vi har sedan en tid tillbaka arrangerat dialogkonferenser runt ämnet
“Åldersoptimering” och vårt informationsprogram “Ansikte mot Ansikte med den
äldre personen”. Begreppet “Åldersoptimering” talar för sig självt och handlar just om
hur ska jag som person och individ kunna fortsätta ha en bra livskvalité och
funktionsnivå även långt upp i hög ålder. Detta innebär inte bara rent medicinska
aspekter utan även yttre faktorer såsom fysisk och juridisk säkerhet, interaktion med
samhället – rättigheter och möjligheter, tekniska innovationer som gör vårt liv bättre
och inte minst vår boendemiljö.

“Ansikte mot Ansikte med den äldre personen” är ett komprimerat informations och
kurspaket utvecklat, ursprungligen, för de som arbetar i direkt kontakt med äldre
personer. Syftet är att höja kunskapsnivån, förståelsen och kvalitén i interaktionen
mellan den som levererar en tjänst eller service till äldre personer och därmed även
öka intresset för sitt eget jobb och arbetsinsats.

Kvällens dialogkonferens fokuserar runt Åldersoptimeringens hälsoaspekter och
hur vi kan skapa boendeformer som stimulerar en ökad livskvalité och
funktionsnivå från yrkesaktiv ålder upp i hög ålder.
Vi kommer att höra korta faktapresentationer i de olika ämnen följda av en
paneldiskussion mellan auditoriet, experter samhällsföreträdare och politiker.

17:30 Öppet Hus
Olika företag presenterar sina produkter och tjänster.
Möjlighet att prova deras produkter och diskutera med
företagens representanter.

18:00 Åldersoptimering i ett brett perspektiv
Olika komponenternas betydelse
Samhällsaspekter; Krav och rättigheter
När saker går fel, Kognitiv svikt –vad gör vi?
Hur håller vi oss friska?!
Olika boendeformer och deras effekter på hälsan.
21:00 Avslutning.

Börje Bjelke                 Arnfinn Madsen          Tore Borten
Prof. i Geriatri, UiO   Demenshjelpen            Norske Helsehus

Klicka HÄR för att anmäla dig, begränsat med platser >>

Den svenska befolkningspyramiden är stukad – för få unga i botten och för många gamla i toppen. Politiker och utredare anser att vi måste jobba tills vi blir 70 år minst. Orkar vi det? Hur kan arbetsmarknaden förändras så att äldres kompetens tas tillvara för den som vill fortsätta arbeta? Dagens pensionärer är generellt sett friskare och rikare än tidigare generationer. Men det gäller inte alla. Och vem är jag när jag inte längre är mitt yrke? Hur hantera identitetskris och den nya friheten?

I programserien Pyramiden i P1 porträtteras nyblivna pensionärer som väljer att göra helt nya saker när det vanliga jobbet är över. Lyssna på avsnittet om att bo vid 60+

I takt med att allt fler människor lever längre och friskare liv förändras behoven. Framtidens pensionärer kommer med största sannolikhet att ha andra förväntningar än tidigare generationer när det gäller boendet.

Människor väljer att lämna sina gamla bostäder av olika anledningar. Det kan vara på grund av ekonomi, nya relationer eller av hälsoskäl.

Regeringen beslutade i höstas att ge 300 miljoner i statligt stöd till kommunerna för att stimulera byggen av äldre – och gemensamhetsboenden, men hur går det med utbyggnaden av boenden för äldre?

Lyssna på podden >>

Senior måste köa tio år för hyresrätt i innerstad
Det är just nu privata företag som driver satsningar på nya seniorbostäder. ”Det behövs något extra för att locka den här kundgruppen från villan”, säger Anders Svensson som är marknadsanalytiker på Skanska. Samtidigt växer köerna till seniorhyresrätter.
Det är främst genom fler nya bostadsrättsföreningar som seniorbostäderna blir fler. Det är betydligt svårare att få kommunerna att bygga seniorhyresrätter som, trots behovet, byggs i färre antal än under 90- och 00-talen då konceptet började prövas lite mer brett i Sverige.
Äldreminister Åsa Regnér (S) reagerar på behovet av seniorboenden. Hennes förhoppning är att regeringens stimulanspaket på 300 miljoner kronor för 2017 ska få igång byggandet av bostäder för äldre.

– Seniorboenden har blivit en klass-, och jämställdhetsfråga, säger Åsa Regnér.

Med en befolkning som lever allt längre kommer behovet av bostäder för äldre att öka kraftigt de kommande åren. SvD:s artiklar om bristen på seniorboenden får äldreminister Åsa Regnér (S) att reagera:

”Det är en viktig och stor fråga, både nu och i framtiden. En femtedel av alla äldreboenden har försvunnit de senaste tio åren, det är allvarligt”

Över 100 kommuner har rapporterat att det råder brist på boenden för äldre. Åsa Regnér säger att det ett kommunalt ansvar samtidigt som hon är medveten om det kostar mycket pengar att bygga den typen av bostäder. Regeringen tog därför i budgeten beslut om ett stimulanspaket på 300 miljoner kronor under 2017 för att få just kommuner, tillsammans med byggbolag, att bygga fler både äldre- och seniorboenden.

Ett ytterligare problem är att det råder brist på personal inom både hemtjänst, och på äldreboenden.
– Vi har också satsat två miljarder kronor till kommunerna för att de ska kunna anställa fler och därigenom säkra kvaliteten, säger Åsa Regnér.

Det finns i dag flera olika typer av bostäder för äldre. Seniorboenden har ingen enhetlig definition men är ofta tillgängliga bostäder med gemensamhetsutrymmen. Dessa finns både som hyres-, och bostadsrätter och kan vara för alla över en viss ålder. Äldreboenden, däremot, är bostäder för de som har behov av särskild vård.

De som har råd kan köpa en seniorbostad som passar medan de med lägre pension ofta blir kvar hemma.
– Bostäder för äldre har blivit en klass-, och jämställdhetsfråga. Vi har kvarboendeprincipen för att de som vill bo kvar hemma ska kunna göra det. Men för de som inte vill det blir det egna hemmet ofta ett form av fängelse, vilket skapar stort lidande och dessutom oro hos anhöriga, säger Åsa Regnér. Äldreministern påtalar att det är en utmaning att bygga för att de med lägst pension ska ha råd med hyran.
– Jag har också satt igång ett arbete med att ta fram nya förslag på boendeformer för äldre, säger Åsa Regnér.

Läs artikeln på SvD.se >>

Det kommer att behövas tiotusentals nya seniorbostäder i Sverige. Behoven ökar brant i takt med att rekordgenerationen av 40-talister behöver bekvämare bostäder på äldre dagar. ”Det är dramatiska framtidsbehov som borde diskuteras mycket mer”, säger bostadsforskaren Marianne Abramsson.

Seniorbostäder håller på att bli nästa stora brist i Sverige. I praktiken är det lägenheter som vänder sig till 65-åringar och äldre, något som kommer att krävas i stor omfattning för att möta seniorernas behov av social gemenskap i kombination med ”lättillgängligt boende”, det vill säga modern standard utan handikapphinder.

– Det som hänt under 2000-talet är att ansvaret för att ordna ett lättillgängligt boende läggs på seniorerna själva. Det sparar kommunerna stora pengar på, även om det eventuellt måste ges hemtjänst, säger Marianne Abramsson, bostadsforskare med fokus på äldre vid Linköpings universitet.

Boverkets senaste kommunenkät från 2016 visar att det bara finns 30 000 seniorbostäder i hela landet, samtidigt som brist på seniorbostäder rapporteras från nästan alla kommuner. Bara ett 20-tal kommuner hade seniorbostäder lediga i fjol, medan övriga vittnade om brist eller helt saknade den här typen av bostäder.

Seniorbostäder finns både som hyresrätter och bostadsrätter, men det är det senare som just nu tar större marknadsandel.

– I mellanstora städer och storstäder ser vi att många 40-talister har betalningsviljan för att byta till seniorbostäder eller liknande. Behovet av lägenheter som är lättillgängliga finns, men det är främst bostadsrätter som byggs.

Framtidsbehovet av många fler seniorbostäder drivs av åldrande 40-talister. Åldersgruppen 65+ kommer att växa med netto cirka 780 000 personer fram till 2040. Detta sker i ett läge då kommunerna redan har skurit ner kraftigt på särskilt boende för äldre, något som gör att seniorbostäder eller andra moderna, lättillgängliga lägenheter i kombination med hemtjänst och hemsjukvård väntas bli många privatpersoners alternativ på äldre dagar.

– Kommunerna vill undvika särskilt boende med vård- och omsorg så länge de äldre inte behöver personal dygnet runt. Det blir väldigt mycket billigare för kommunerna om de boende bor kvar hemma, konstaterar Marianne Abramsson.

I den senaste statliga utredningen 2015, ”Bostäder att bo kvar i”, om det allt större behovet av bostäder anpassade för äldre, konstaterades att tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet måste förbättras. Svenska bostäder är nämligen till större delen byggda före 1980. Många äldre bor alltså utan modern standard avseende hissar, trappor, dörrar och trösklar. Utredningen slog också fast att det måste bli fler bostäder för seniorer som ger möjlighet till gemenskap.

Avgörande för om seniorerna ens överväger att lämna ett mer obekvämt boende är betalningsförmåga. Samtidigt är trenden att det blir allt fler köpstarka seniorhushåll. Dels blir de samboende paren över 65 år med stark hushållsekonomi allt fler, dels blir också de seniora ensamstående männen med bättre pensioner allt fler de kommande åren. Även antalet ensamboende kvinnor över 65 år ökar successivt, men inte lika mycket.

Klart är att längtan efter grannar att dela en gemenskap med ofta blir avgörande för om man flyttar eller ej. Givetvis är även mycket hög ålder till syvende och sist ett skäl att flytta. Men den enskilt viktigaste faktorn som får äldre att flytta är om de blir ensamstående.

Den statliga utredningen om ”Bostäder att bo kvar i”, konstaterade att man mer än i dag bör stödja flyttning till en modern och bekväm lägenhet, alternativt underlätta kvarboende i befintlig bostad. Klart är att seniorerna gillar det närområde där de redan bor. Ska de flytta, så vill de helst hitta en seniorbostad i närheten.

Det finns en rad aktörer som nu bygger seniorboenden, vanligen som lägenheter i flerbostadshus. Förutom modern standard är mervärdet jämfört med vanliga lägenheter, att husen planeras för gemenskap. Klart är att känslan av trygghet ökar bland grannar som befinner sig i ungefär samma livssituation. Experterna ser samtidigt en värdeförskjutning där valet av egen livsstil har blivit allt viktigare. Dagens seniorer säger att de vill förverkliga andra värden än basbehov, och då är boendets innehåll viktigt.

Läs mer på SvD.se >>

För få seniorbostäder byggs

• Trots ett ökande behov, har tillskottet av nya seniorbostäder varit minskande under flera år.
• Flest seniorbostäder per 1 000 invånare finns det i Storstockholm och på de större högskoleorterna, med 4,4 respektive 4,3 seniorbostäder per 1 000 invånare.
• Lågt antal seniorbostäder per 1 000 invånare finner man i Storgöteborg, där det endast finns 0,4 seniorbostäder per 1 000 invånare.

Källa: Boverket.

Var tredje 60-plussare vill bo centralt med nära till service, affärer och kommunikationer. Nästan var femte svensk vill byta bostad i samband med pensioneringen, enligt Svensk Fastighetsförmedlings Bobarometer.

Det främsta skälet till ett bostadsbyte är att man vill ha ett mindre jobbigt boende, kanske slippa trädgårdsstök och städning av ett helt hus. Dessutom vill man få pengar över – pengar som man i första hand tänker lägga på resor, mat och dryck. Att lägga pengar på barnbarnen kommer först på fjärde plats i de äldres prioriteringslista.
Sätter sig själva i första hand.

– Det är uppenbart att de äldre i större utsträckning sätter sig själva i första hand och ser till att pensioneringen blir mer på deras villkor, säger Bessie Wedholm, presschef på Svensk Fastighetsförmedling.
– Däremot var det få som föll för alternativet att gå ihop med vänner och köpa ett hus med en del gemensamma utrymmen. Det är vad jag och mina kompisar ibland pratar om, då blir man inte ensam när någon faller ifrån, säger Wedholm med en bra bit kvar till pensionen.

Drömboendet för 60-plussarna är en seniorbostad med tillgång till aktiviteter och servicepersonal. Så vill 26 procent bo.

Läs artikel på GP.se >>

Med en större andel äldre medborgare, ställs kommunerna inför nya utmaningar för att tillgodose behov av omsorg, vård och service. Det  visar en rapport från Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet där  Ydre, Åtvidaberg och Valdemarsvik studerats .  Och civilsamhället har stor betydelse för många äldre på landsbygden.

Hur skakommuner kunna erbjuda äldreomsorg med samma kvalitet som idag till en växande andel äldre men med minskade skatteintäkter? Det är en central frågeställning i den färska CKS-rapporten ”Omsorgen om landsbygdens äldsta. Kommuner och civilsamhälle i fokus” av Anna Elmqvist, Marianne Abramsson och Elisabet Cedersund.

Forskningsprojektet ”Omsorgen om landsbygdens äldsta” har undersökt hur äldre själva upplever sin vardag och att vara gammal, men också mot hur kommunernas förutsättningar och resurser på olika sätt präglar äldrelivet. Studierna har gjorts i Valdemarsvik, Ydre och Åtvidaberg och den här rapporten handlar om hur kommunerna organiserar och genomför omsorg, men också hur den är kopplad till det civila samhällets aktörer: seniorföreningarna PRO och SPF samt Svenska kyrkan.

Rapporten handlar om visionen om ett friskt och aktivt åldrande, ofta förkroppsligat i att få bo kvar hemma.  Mycket av de strategierna går ut på att den äldre människans vardag ska kunna fortsätta att fungera som förut, både genom ren omsorg men också andra servicetjänster och kommunikationer.

Samtidigt förutspår man från kommunernas sida att verksamheten i större utsträckning kommer att koncentreras till att möta äldres grundläggande behov och att man då förutsätter att andra aktörer än kommunerna ska tillfredsställa övriga behov. Men riktigt hur det ska gå till är ibland oklart. Det kan gälla dels privata aktörer, dels frivilligorganisationer och anhöriga. Föreningsliv och kyrkan uppfattas som viktiga komplement av såväl kommunen som av organisationerna själva.

— Även om kommunerna har kunskap på demografiska förändringar har de kanske inte alltid möjlighet att agera långsiktigt i planeringen, utan får istället arbeta efter devisen att ’det ordnar sig’, säger Marianne Abramsson.

Länk till rapporten i fulltext: Omsorgen om landsbygdens äldsta: Kommuner och civilsamhälle i fokus

Källa www.liu.se

Sverige närmar sig för första gången regeringens mål om minst 70.000 nya bostäder per år. Men glädjen blir kortvarig, spår Sveriges byggindustrier. Statliga Boverket däremot, ser fortsatt acceleration som ”fullt möjlig”.

Efter ett explosivt första halvår med närmare 33.000 påbörjade bostäder tvingas Sveriges byggindustrier (Bi) återigen att skriva upp sina prognoser. Nu räknar branschorganisationen med 61.000 påbörjade bostäder 2016. Det innebär ett lyft på hela 30 procent bara från i fjol och nivåer som inte skådats sedan miljonprogrammets dagar. Bostadsbyggandet har överraskat mest utanför de allra hetaste storstäderna, enligt Johan Deremar, chefsekonom på Bi.
”Örebro och Linköping har exempelvis dubblat bostadsbyggandet på två respektive ett år. Sedan omkring 2014 har det bara rusat i höjden även utanför storstäderna.”

Regeringen anammade 2015 Boverkets analys att 700.000 nya bostäder behövs fram till 2025 för att bygga bort bostadsbristen. Håller Bi:s prognos närmar sig Sverige den byggtakten i år.

Men redan 2017 bromsar byggtakten igen till strax över 50.000, bedömer Bi. Efterfrågan på nybyggt svalnar när amorteringskrav och eventuellt fler åtstramningar dämpar drivkrafterna att flytta, samtidigt som boräntorna har bottnat och inkomstökningarna växlar ned, resonerar branschorganisationens analytiker.

Då spelar det mindre roll att köerna in på bostadsmarknaden ringlar sig långa.
-”De som behöver en första bostad har inte den finansiella förmågan. Flertalet unga och nyanlända har svårt att få råd att köpa”, säger Johan Deremar.

Vad krävs för att bygga 70.000 bostäder per år fram till 2025?
”Att nå dit ett enskilt år är fullt möjligt. Men ska vi hålla minst den takten i tio år samtidigt som konjunkturen viker, då krävs kraftfull strukturpolitik. Främst bättre infrastruktur och ökad rörlighet. Det senare hämmas av flyttskatter och hyresreglering.”

Boverkets analytiker Bo Hansson, är dock mer optimistisk. Han tror inte på någon inbromsning nästa år.
”Jag delar inte alls den uppfattningen. Bostadspriserna och lönsamheten i byggandet är rekordhög och det etableras nya företag i ganska snabb takt.”

Viljan att bygga växer så länge priserna hålls uppe, och det gör de med stöd av fortsatt låga boräntor, bedömer Bengt Hansson. Varken amorteringskravet eller ytterligare en bolånebroms i form av ett skuldkvotstak från Finansinspektionen hotar den bilden, anser han.

”Jag förstår inte varför byggtakten skulle minska. Över tid tror jag att byggtakten fortsätter att öka, men det tar lite tid innan vi når upp till 70.000 färdigställda bostäder per år.”
Däremot ser han en helt annan risk för att byggandet hålls tillbaka.

”Den stora frågan är i vilken takt man hinner utbilda nya byggnadsarbetare för att råda bot på kapacitetsbrister, och hur lätt utländska aktörer kan komma in. Det är där det största hotet mot ett ökat bostadsbyggande ligger i första hand.”

Läs hela artikeln på DI.se >>