Alla inlägg

Varannan senior vill flytta. Men vart? När rimliga, funktionsanpassade och prisvärda alternativ saknas fastnar allt fler äldre i sina hem. Det behövs fler olika bostadslösningar, skriver flera debattörer.

För frisk för äldreboendet. För otympligt med villa. Samtidigt som en hel barnfamiljsgeneration stampar i en trögflytande flyttkedja.

I en debattartikel i SvD i april 2016 påtalade en av dagens undertecknade, Petter Ahlström, behovet av politiska insatser för att möta den gigantiska efterfrågan på anpassade och prisvärda seniorbostäder. En bostadslösning efter villalivet och före äldreboendet riktade till 55+ med möjlighet till service, samhörighet och hemmiljö anpassad efter målgruppens fysiska och psykiska behov.

Nu är det 2020, en mandatperiod senare. Vi skriver igen och frågan är vad som egentligen hände. 2016 belyste vi behovet av 1 miljon bostäder, varav 350 000 seniorbostäder.

Bristen på bostäder är fortfarande överhängande och i dag förutser Boverket att behovet på bostäder under tioårsperiod hamnar någonstans runt 65 000. Per år. Beroende på migration kan siffran stiga till över 73 000 per år.

Samtidigt har en hel 40-talistgeneration passerat 70-årsgränsen. Och i vissa fall även 80. Om fem år når dessutom nästa generation storkull pensionsålder när den första 60-talisten firar sin 65:e födelsedag. Enligt statistik från SCB beräknas personer över 65 dessutom vid den tidpunkten utgöra var fjärde svensk. 15 år senare beräknas antalet 80-åringar ha stigit till över en miljon. Problemen växer. Den demografiska utmaningen är tydlig i detta.

De flesta äldre personer uttrycker en önskan om att få lämna sitt hem för något annat. Enligt siffror från Mäklarsamfundet säger sig varannan senior att någon gång i framtiden vilja flytta där två tredjedelar skulle föredra ett anpassat seniorboende. Men en allt äldre och kanske framför allt friskare befolkning kräver mer än ett äldreboende. Men vad och var?

Bristen på alternativ är ett problem. Det ekonomiska ytterligare ett.

I dag äger drygt 70 procent av 60-åringar sina fastigheter och i Mäklarsamfundets undersökning uppger var femte senior reavinstskatten som ett direkt hinder för att sälja hemmet. I storstäderna är den siffran var tredje. Och när valet står mellan att stanna i sin överdimensionerade, dåligt anpassade bostad eller flytta till en dyr, liten, dåligt anpassad bostadsrätt väljer de flesta mot sin vilja att sitta stilla.

Resultatet: en grupp människor begränsad av hinder i den egna hemmiljön utan förmåga att påverka vardagen, med beroende av hemtjänst och hjälp utifrån samtidigt som framtida villaägare bankar på porten och funderar över när eventuella vakanser ska nå bostadsmarknaden.

Det finns ett behov av en mångfald av boendeformer som attraherar seniorer. Boende för personer med olika ekonomiska förutsättningar, i stad och på landsbygd men med en sak gemensamt: läge och utformning som underlättar för äldre att upprätthålla en självständig livsstil livet ut.

2016 uppmanade vi till en samlad strategi för det svenska seniorbostadsbyggandet. Fyra år senare präglas fortfarande det politiska klimatet av likgiltighet. Kanske är det förutsägbart. Saknas incitament för byggbolagen kommer bostadsbehoven aldrig tillgodoses.

Våra krav är enkla:

• Lagstifta att kommuner ska ansvara för medborgarnas tillgång till seniorboenden. Syftet är att minska belastningen på äldreboenden och den kommunala hemtjänsten.

• Kommuner behöver i alla instanser och skilda verksamhetsområden inse den totala besparingen på hemtjänst och äldreomsorg vilket blir effekten av att det byggs fler alternativ inom seniorboenden. Vi tror det kan behövas en intermediär mellan samhällsbyggnadsnämnder och socialnämnder med seniorperspektivet i fokus.

• Ge fastighetsbolag och fastighetsutvecklare möjligheter att bygga seniorboenden utan att behöva tävla om högsta pris på kommunal mark. Det kan förenas med krav på en viss andel hyresrätter. Då blir det billigare boenden för alla som blir äldre.

• Ta bort reavinstskatten för de som ägt och levt länge i sina boenden, till exempel pensionärer, på samma sätt som i våra grannländer. Det skulle skapa enorm rörlighet på bostadsmarknaden, eftersom det effektiviserar hela flyttkedjan.

• Formulera en seniorkonvention som prioriterar äldres självständighet, valfrihet och social livskvalitet utifrån boendeformer likt hur barnkonventionen påverkar den byggda miljön idag. Här ingår att definiera mätbara kvalitetskrav som stödjer en självständig livsstil.

Positiva exempel finns. Flera 55+projekt runtom landet visar att intresset för seniorboenden faktiskt existerar. Vinsterna är flera. Förutom det rent praktiska, ett bra hem med trygg omgivning, skapas arbetstillfällen genom byggande, skatteintäkter och en möjlighet för rörlighet på bostadsmarknaden för alla generationer.

Utöver det minskas risken för psykisk ohälsa i form av ensamhet och depression. I stället möjliggör vi för livskvalitet, hem för allas behov och en värdig tillvaro. I en rapport från FOU i Väst/GR svarade äldre att tryggheten ökar på anpassade seniorboenden mycket tack vare det sociala sammanhanget.

Detta skapar en situation där en åldrande, friskare och mer kräsen del av befolkningen som vill känna sig inkluderade, självständiga och säkra. Rustade med resurser och vilja att hitta ett rimligare alternativ men oförmögna att lösa sin boendesituation. I vägen står bostadsbrist, skattehinder och en politisk likgiltighet med en ökande flyttkedja vid sidlinjen.

Politiska initiativ är fullständigt nödvändiga för att lösa denna gordiska knut. Agera i dag. Inte om fyra år.

Petter Ahlström
ekon. dr, civilingenjör, vd CLA Sweden AB och generalsekreterare Seniorvärlden
Börje Bjelke
professor i geriatrik på Universitetet i Oslo, specialist och överläkare på Oslo Universitetssjukhus, samt ordförande i Seniorvärlden
Per-Henrik Hartmann
vd Familjebostäder samt styrelseledamot Seniorvärlden
Sören Runsteen
vd Conara samt vice ordförande, Seniorvärlden
Susanne Clase
arkitekt SAR/MSA, White, styrelseledamot Seniorvärlden
Lars Edwall
vd Lebkab och medlem i Seniorvärlden Advisory Board
Göran Lindahl
docent, Byggnadsdesign, Chalmers, styrelseledamot Seniorvärlden
Helena Eriksson
vd, Funkisgruppen AB
Catharina Borgenstierna
vd Camanio
Liberta Mehmedi
fil. mast. gerontologi och fil.kand. folkhälsovetenskap, projektledare/föreläsare Seniorvärlden

Fram till år 2030 beräknas antalet personer över 80 år öka lavinartat. Ökningen är särskilt dramatisk i storstäderna. Mot den bakgrunden behöver det byggas ungefär 560 äldreboenden fram till 2026. Men trots ett skriande behov är byggtakten betydligt lägre än så, skriver Jöran Rubensson, expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre.

Källa: GP.se >>

Att det inte byggs fler äldreboenden i Sverige är oroväckande. De senaste uppgifterna från Boverket visar bland annat att 127 av landets 290 kommuner har brist på särskilda boendeformer för äldre som behöver särskilt stöd. Det är en ökning med elva kommuner från förra året. Minskningen av antalet kommuner med trygghetsbostäder fortsätter också, från 179 till 168. Utvecklingen pekar mot att ansvaret för de äldres boende allt mer läggs på dem själva. Trots att kommunernas bostadsförsörjningsansvar är långtgående, särskilt för äldre.

Underskottet på särskilda boendeformer för äldre är störst i storstäderna

Underskottet på särskilda boendeformer för äldre är störst i storstäderna. Tidigare var situationen bättre i mindre kommuner, men under senare år har bristen även spridit sig till dessa kommuner. Ett tydligt tecken är de långa köerna och väntetiderna för att få flytta in på ett särskilt boende. Enligt Socialtjänstlagen ska alla som beviljats ett särskilt boende få en bostad inom tre månader men många kommuner bryter mot tidsgränsen utan kännbara sanktioner. I 35 kommuner är den genomsnittliga väntetiden över tre månader och genomsnittet för alla kommuner är 57 dagar, enligt Socialstyrelsen.

Äldre över 80 ökar lavinartat

2020 fyller den första årskullen i rekordgenerationen 80 år. Fram till år 2030 beräknas antalet personer över 80 år öka lavinartat, från dagens cirka 530 000 till närmare 800 000 personer. Ökningen är särskilt dramatisk i storstäderna. Mot den bakgrunden behöver det byggas ungefär 560 äldreboenden fram till 2026, enligt Finansdepartementet. Men enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, planerar kommunerna att endast bygga 124 äldreboenden mellan åren 2019 och 2022. I förhållande till antalet invånare är dock det förväntade tillskottet på äldreboenden störst i Storgöteborg. Men byggtakten i landet som helhet måste öka, i synnerhet om man också tar hänsyn till behovet att ersätta äldreboenden som håller dålig standard.

Ökningen är särskilt dramatisk i storstäderna. Mot den bakgrunden behöver det byggas ungefär 560 äldreboenden fram till 2026.

Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen passar den så kallade kvarboendeprincipen som hand i handske för våra politiker. Den innebär att vi ska bo kvar hemma så länge som möjligt upp i åren och när det inte längre är möjligt, kan plats erbjudas på ett äldreboende. Majoriteten äldre vill bo kvar i sina hem men bara så länge som hälsan är god och man inte känner sig isolerad och otrygg. Samtidigt är Sverige fullt av äldre som bor i miljonprogrammets trevåningshus utan hiss. Ju sämre de klarar sig på tredje våningen desto mer hemtjänst behöver de. Och ju mindre hemtjänsten hinner med desto mer belastas de anhöriga. Konsekvenserna tvingas cirka 140 000 anhöriga ta genom att gå ned i arbetstid för att orka. Eller bli sjukskrivna för att de inte orkar.

Marknaden måste anpassas

Kvarboendeprincipen har skapat en falsk bild av att önskemål och behov av äldreboenden minskat så därför har drygt 30 000 platser kunnat avvecklas de senaste 20 åren. Trots att befolkningen åldras och behoven ökar. Och skälet är att hemtjänst är betydligt billigare än att erbjuda ett äldreboende. Följden blir att seniorbostäder i kombination med hemtjänst och hemsjukvård blir alternativet för många äldre framöver.

Mer än hälften av alla över 65 år är ensamstående. Ändå bor många kvar i sina stora hus eller lägenheter eftersom intressanta alternativ till rimliga priser saknas.

Den svenska bostadsmarknaden fungerar uselt vilket inte minst drabbar landets äldre. Om de kunde erbjudas ett mer attraktivt och anpassat utbud av boendeformer, skulle det förbättra rörligheten på bostadsmarknaden. Den enskilt viktigaste faktorn som får äldre att vilja flytta är om man blir ensamstående. Mer än hälften av alla över 65 år är ensamstående. Ändå bor många kvar i sina stora hus eller lägenheter eftersom intressanta alternativ till rimliga priser saknas.

Så – varför ser vi så få innovativa bostadsprojekt som skulle passa den äldre målgruppen, exempelvis generationsboende i en tid när också tiotusentals studentbostäder saknas? Eller varför måste det institutionella, kollektiva och rätvinkliga så totalt prägla miljön i våra äldreboenden när de i stället borde utvecklas med hänsyn till de boendes behov och önskemål.

Behovet av en ny bostadsförsörjningsstrategi är uppenbar. Hela frågan om bostäder för äldre kräver ett omtag, en nationell handlingsplan.

Jöran Rubensson, tidigare ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF och expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre

Källa: GP.se >>