Samarbetar alla aktörer byggs bostadsbristen bort
Roten till dagens bostadsbrist och allt mindre attraktiva städer är kända sedan länge. Ska vi få goda och åtråvärda livsmiljöer i våra städer krävs samordning och effektivare system för fler bostäder, skriver bland andra Björn O Nilsson, IVA.
Bostadsbrist hotar tillväxten, företagens rekryteringar och städernas attraktivitet. Orsakerna är bland annat brist på kapital, lagstiftning och oklara processer. Därför startar nu Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) projektet Framtidens goda stad tillsammans med bostadspolitikens olika aktörer för att bidra till mer effektiva system. Sveriges städer växer. 2015 blev vi drygt 100 000 fler i Sverige enligt SCB:s statistik och 2016 blir vi ännu fler. Flertalet av dessa nya medborgare bor i eller kommer att söka sig till städerna.
Ekvation som inte går ihop
Men i städerna är det ont om boende för personer som till exempel ska studera eller arbeta i en växande tjänstesektor. Bristen på bostäder är också ett problem för de företag som behöver rekrytera specialister. En ny studie från Stockholms handelskammare visar att ett av fem företag i Stockholms län misslyckas med rekryteringar på grund av bostadsbristen. Boendet utgör en ekvation som inte går ihop och som hotar tillväxt och städernas attraktivitet. Bakgrunden till dagens situation är en rad faktorer som alla har effekt på bostadsbeståndet. Efter avskaffandet av bostadssubventionerna har det saknats riskvilligt kapital vilket inneburit att det i huvudsak har byggts bostadsrätter, som i slutändan finansieras av enskilda individer. Många kommuner brottas med ekonomiska problem, vilket försvårar investeringar i nya bostadsområden.
Samverkan avgörande
Samtidigt startar IVA projektet Framtidens goda stad för att vi vill bidra med IVA:s kunnande i syfte att förbättra förutsättningarna för utveckling av attraktiva livsmiljöer. Vår tro är att arbetet måste inriktas på samverkan och ledarskap över gränser, där samhällets alla sektorer är involverade. Genom kunskapsdelning och goda exempel kan projektet skapa en brygga mellan bostadspolitikens olika aktörer och bidra till mer effektiva system.
Bosatsning “en droppe i havet”
Regeringens budgetproposition löser inga av de riktiga problemen på bostadsmarknaden. Det menar Klas Eklund, seniorekonom på SEB och tidigare ordförande i Bokriskommittén.
Regeringen beskriver sin budgetproposition som den största bostadspolitiska satsningen på 20 år. Cirka 5,5 miljarder kronor satsas på investeringar på bostadsmarknaden under 2016. Av dessa består 2,2 miljarder kronor av rena investeringsstöd till hyresrätter och studentbostäder. Men Klas Eklund, senior ekonom på SEB och tidigare ordförande i den så kallade Bokriskommittén kallar det hela för ”en droppe i havet”.
”Boverket säger att behovet är 70.000 nya bostäder om året. Det är ett helt Göteborg på några år. Kostnaden för att bygga så många nya bostäder är 100-tals miljarder kronor. Det kan inte staten finansiera. Man måste i stället skapa bättre drivkrafter för privata byggare – och se till att det existerande bostadsbeståndet utnyttjas bättre”, säger han.
I fjol var Klas Eklund ordförande i Bokriskommittén, ett initiativ av Fastighetsägarna Sverige och handelskamrarna i Sveriges tre storstadsregioner. Arbetet utmynnade i en slutrapport som presenterades i juni 2014, med många konkreta förslag om hur bostadsbristen skulle lösas. Idag anser han att regeringen i stort blundar för de strukturella åtgärder som krävs för att lösa bostadskrisen.
Han menar att regeringen måste sätta hårdare press på kommunerna så att deras planprocesser går snabbare. Samma sak gäller markanvisningen. Vidare anser han att man bör man sänka reavinskatten på bostadsrätter och villor, eftersom den gör det dyrt att flytta och skapar inlåsningseffekter på bostadsmarknaden.
Samtidigt bör regeringen sänka det ränteavdrag som idag gynnar folk med stora bostadslån.
– ”Det skulle minska skatteskillnaderna mellan upplåtelseformerna. Ränteavdraget gör att den som äger sin bostad gynnas, medan den som hyr sin bostad missgynnas”, säger han. Slutligen anser Klas Eklund att regeringen måste låta fastighetsägare ta ut högre hyror för hyresrätter i attraktiva områden. ”Man bör reformera hyresregleringen. Det är mer effektivt att stötta behövande med bostadsbidrag. Då når man dem som bäst behöver stöd”, slår Klas Eklund fast.
Sveriges seniorer kan lösa bokrisen
Behovet av nya kvalitativa seniorbostäder de kommande 10–15 åren är mycket stort. Här finns en uppenbar möjlighet att lösa propparna i Sveriges flyttkedjor och frigöra bostäder för flera av samhällets grupper, skriver ekonomen Petter Ahlström, grundare av Seniorvärldskonferensen.
Sverige saknar strategi för att möta den äldreboom landet befinner sig i. Inom tio år kommer var fjärde svensk att vara över 65 år och de kräver valfrihet i var de ska leva och bo. Behovet har ökat kraftigt de senaste åren, och sannolikt behöver över 350 000 seniorbostäder byggas. Men vilka ansvarar för att möta denna enorma efterfrågan? Sveriges pensionärer tillhör några av världens rikaste där många står beredda att investera i sin egen framtid och kan vara den ledande kraft som löser upp landets flyttkedjor. Men de saknar alternativ anpassade efter behov och krav.
Foto: Tomas Oneborg
Vi befinner oss i en äldreboom, prognoser från Statistiska centralbyrån pekar på att var fjärde svensk kommer vara över 65 inom tio år. Enligt Boverket behöver Sverige under samma tioårsperiod bygga över 700 000 nya bostäder. Därutöver tillkommer behovet för alla som invandrat till Sverige, efterfrågan kan lätt överstiga en miljon bostäder.
Drygt 70 procent av alla svenskar över 60 år äger sin egen bostad eller fritidshus.
Läs hela debattinlägget på SvD.se >>
Petter Ahlström
Grundare av SeniorVärldskonferensen
Debattinlägg publicerad 2016-04-13 på SVD.se >>
